Crowdfunding Sverige: så fungerar crowdfunding-sajterna

Crowdfunding i Sverige innebär att ett stort antal privatpersoner tillsammans finansierar ett projekt, en affärsidé eller ett företag via en digital plattform, i utbyte mot till exempel aktier, en produkt eller ingenting alls. Den svenska termen är gräsrotsfinansiering, och principen är densamma oavsett vilken plattform du använder: den som söker kapital lägger upp sitt projekt öppet, och ett nätverk av finansiärer väljer själva om och hur mycket de vill bidra med. Nedan går vi igenom de olika typerna av crowdfunding, hur du väljer en plattform som investerare, och vad du bör tänka på om du själv vill lansera en kampanj.

Vad är crowdfunding och vilka fördelar ger gräsrotsfinansiering?

Gräsrotsfinansiering samlar in kapital från många finansiärer i stället för en enda bank eller riskkapitalist. Den som söker finansiering skapar en kampanj på en crowdfunding-plattform, beskriver projektet eller affärsidén och sätter ett insamlingsmål. Finansiärerna bidrar sedan med valfria summor, ofta från några hundralappar och uppåt, och plattformen sköter betalningar och administration mot en avgift. Skiljer sig kampanjerna åt gör de framför allt i vad finansiären får tillbaka: en ägarandel, en förbeställd produkt, ett symboliskt tack eller ränta på ett lån. Det gör crowdfunding användbart både för den som vill testa en affärsidé mot en verklig publik och för den som vill investera i tidiga bolag eller projekt utan de stora insatser som traditionellt riskkapital kräver.

Vilka olika typer av crowdfunding finns i Sverige?

Det finns fyra huvudtyper av crowdfunding, och de skiljer sig åt i vad finansiären får i gengäld för sitt kapital.

• Equity crowdfunding. Finansiärerna köper aktier i bolaget och blir delägare, ungefär som vid en vanlig nyemission fast öppen för allmänheten. Pepins och FundedByMe är exempel på svenska plattformar där startups tar in kapital på det här sättet, och avkastningen kommer i så fall från en framtida försäljning eller börsnotering.
• Belöningsbaserad crowdfunding. Finansiärerna får en produkt, en tjänst eller en annan belöning i utbyte mot sitt bidrag, till exempel en förbeställd prototyp. Kickstarter och Indiegogo är de mest kända internationella plattformarna för den här typen, och de används flitigt även av svenska projekt och startups.
• Donationsbaserad crowdfunding. Finansiärerna ger pengar utan att vänta sig något ekonomiskt i gengäld, oftast till välgörenhet eller ideella ändamål. Modellen bygger på att människor vill stötta ett syfte de tror på, inte på en förväntad avkastning.
• Lånebaserad crowdfunding. Finansiärerna lånar ut pengar mot ränta i stället för att köpa aktier eller vänta sig en produkt, en modell som ligger nära p2p-lån men ofta riktar sig till företag snarare än privatpersoner som låntagare.

Så väljer du rätt crowdfunding i Sverige: bästa plattformarna och sajterna

Innan du väljer plattform, oavsett om du ska investera eller söka finansiering, är det värt att jämföra några saker. Vilken typ av crowdfunding erbjuder plattformen, och matchar den din affärsidé eller ditt investeringsmål? Hur stort är plattformens nätverk av aktiva finansiärer, eftersom ett större nätverk ökar chansen att ett insamlingsmål faktiskt nås. Vilka avgifter tar plattformen ut, både av den som söker kapital och av investeraren, och vad händer med pengarna om insamlingsmålet inte nås i tid. De flesta plattformar använder antingen modellen “allt eller inget”, där kapitalet betalas tillbaka om målet missas, eller “behåll det du får in”, där projektet får pengarna oavsett utfall. Läs alltid igenom villkoren innan du binder kapital eller lägger upp en kampanj, eftersom skillnaden mellan modellerna påverkar hur mycket risk du faktiskt tar.

Investera i crowdfunding-företag som privatperson: möjligheter och risker

Som investerare ger crowdfunding tillgång till tidiga bolag och projekt som annars bara varit öppna för professionella riskkapitalister, och summan du behöver satsa är ofta betydligt lägre än vid traditionella investeringar. Vid equity crowdfunding blir du delägare och kan i bästa fall få avkastning om bolaget växer och säljs eller noteras, men de flesta startups misslyckas eller ger aldrig tillbaka pengarna, och det finns ingen insättningsgaranti som skyddar kapitalet. Vid lånebaserad crowdfunding är risken i stället kopplad till att låntagaren, ofta ett företag, inte kan betala tillbaka lånet. Sprid därför aldrig hela investeringskapitalet på ett enda projekt, utan se crowdfunding som en liten och högriskfylld del av en bredare portfölj, vid sidan om till exempel indexfonder som ger betydligt jämnare risk och bättre likviditet. Precis som med andra alternativa investeringar, till exempel att investera i fastigheter via en delägarplattform, gäller att bara satsa pengar du har råd att förlora helt, och aldrig ta av den buffert som ska finnas kvar oavsett hur investeringar går.

Så lanserar du crowdfunding för ditt projekt

Vill du i stället söka finansiering till en affärsidé eller ett projekt börjar allt med att välja rätt typ av kampanj. En tydlig, väl paketerad produkt passar belöningsbaserad crowdfunding, där finansiärerna förbeställer det du planerar att ta fram. Ett bolag som redan har en affärsmodell och vill ta in tillväxtkapital passar bättre för equity crowdfunding, där du i utbyte ger bort ägarandelar till dina finansiärer. Sätt ett realistiskt insamlingsmål baserat på vad projektet faktiskt kostar att genomföra, inte det du hoppas få in i bästa fall. Bygg upp ett nätverk innan kampanjen lanseras, till exempel via sociala medier eller en väntelista, eftersom aktiviteten och stödet de allra första dagarna ofta avgör om en kampanj når hela vägen till sitt mål. Var dessutom transparent med tidsplan och eventuella risker i projektbeskrivningen. Det bygger förtroende hos finansiärerna och minskar antalet frågor och klagomål under kampanjens gång.

Vanliga frågor om crowdfunding

Fler detaljfrågor om skatt, risk och regelverk besvaras nedan.